Benny fredriksson vd stockholms teater
Fredriksson får lämna Fredriksson, Stadsteertern, efter 16 år som chef och VD, lämnar när skivan blir ett faktum. Oavsett hur mycket du vill vara restriktiv med ett namn utgivare, ibland är det inte möjligt. Publikationen fördömdes för att" grovt bryta mot god publicistisk sed", vilket är den allvarligaste graden. Varannan kapitel, i hänsynslös närvaro, följer metoos fall, som börjar i tystnad - en uppmaning till missbruk och kvinnohat i teater-och filmvärlden.
De som läser detta kan komma ihåg ett filosofiskt dilemma där en pojke tvingas välja mellan att lämna för att ta hand om sin mor eller gå i krig för att skydda Frankrike från tyskarna som dödade sin bror. Vi letade efter dem som hade olika uppfattningar, vi visste att de var där, men de ville inte och vågade inte stå i Metoos allmänt hysteriska tider, som inte tillät några nyanser.
Tjechovs pistol. Vi stod med för mycket bevis för att inte skriva om arbetsmiljöproblemen på Stadsteertern. Foto: Natur och kultur efter att ha sett sin första teaterföreställning gör Benny Fredriksson sitt val: hans öde blir teatern. Aftonbladet gjorde inte tillräckligt för att undersöka informationen och hade därför ingen anledning att publicera sådana allvarliga anklagelser, och gav inte Fredriksson tillräckligt med tid att svara på informationen.
Hur fan ska du svara på 40 vittnesmål? Journalisten Lina Maqbool, som senare var värd för programmet Metoo och Fredrik Virtanen för att granska uppdrag i maj och som också studerade Aftonbladets publikation om Fredriksson, kommenterade det med " så han hade ingen chans. Det är inte svårt att föreställa sig att en riktig pojke, som några år tidigare bestämde sig för att bryta banden med sin alkoholistiska mamma för att skydda sig, fann tröst i existentialismens garanti att en person har makt över sitt eget öde.
Benny Fredriksson är den obestridda huvudpersonen i dramat "ödet" i fem akter som utgör mer än något annat i världen, ett kärleksbrev till teatern som han levde sitt liv för. Förspel till slutet. Försöker välja ditt eget öde igen, snarare än att överlämnas till andras godtycklighet. Det enda han fortfarande har makt över är sin egen död. Var ska man börja?
Hon sökte Fredriksson, men fick svar från sin pressekreterare att han inte kunde delta. Som i det här fallet, när en person har det enda jobbet i Sverige som granskas. Uppföljningen går vidare för att mestadels skildra karriärframgångar, men läsaren får aldrig utrymme att glömma att det inte är så historien slutar. I Mars, han och hans fru planerade att åka hem från Sydney, där de reste avståndet till drama i Sverige.
Bortsett från flygbladet, som borde formuleras annorlunda, tror jag inte det. Fredriksson försämras gradvis, ångrar sitt beslut att lämna teatern och har helt tappat kontrollen över sin ångest. Maskrosbarnet väljer teater, det hjälper utan tvekan att Hilton, under redaktörens tid på scenen på DN, verkar ha tillräckligt avstånd från tragedin för att bygga ett yttre tittarperspektiv.
Att beskriva de kommande tre månaderna när han gradvis slits av depression och paranoia tills han knappt kan stå på fötterna är mycket svår och spännande läsning.